Welcome to Hannele's paradise on Hisingen. Inte bara drömmar, utan verklighet. __ Sumeba miyako. Home is where you make it.__ "Var du än bor, lär du dig älska det," japanskt ordspråk. En liten trädgård på 810 m² på ett berg, blandat med natur och tuktade buskar och fruktträd, nära havet, skog, åkrar och öppna landskap, nära alla storstadens nöjen. Trädgårdsblogg halva året.__ "Paradiset finns här, just nu, bara du har vett att ta vara på det." My own photos (CLICK on images to enlarge). Besök även: Hanneles bokparadis.

21 januari 2007

Dans & rytmik

Gröna Svanen, det riktiga innediskot i Göteborg på 1970-talet, där tillbringade vi flera kvällar i veckan dansandes och njutandes innedrinkar. Namnet till trots var det inte speciellt miljö- eller kravmärkt på den tiden, fast till vardags försökte vi äta ekologiska giftfria produkter, återvinning hade hamnat i tankarna, men det slängdes mycket på den tiden, och bra begagnade varor fraktades för att säljas billigt till öststaterna.

Vi var unga och vackra, kunde alla de senaste danserna, hade annorlunda kläder och vi var klippta som David Bowie, långt innan frisörerna visste hur man gör. Ziggy Stardust, det var tider det. Det var Lou Reed och Frank Zappa som gällde, vi var där och såg hans första konsert i Konserthuset, sedan var ju den lokalen för liten. ABBA, progg och dansband var fula ord och en vinyl LP kostade lika mycket som man fick ersättning vid Blodgivning.

Vem kan glömma John Travolta med Saturday Night Fever och Grease, som kom på bio 1978 och som vi dansade till ett par somrar, några av killarna i vita kostymer tills Ooa hela natten, ooa hela dan tog över och Gyllene Tider och Flickorna på TV2 spelades dygnet runt. Vi började glida in i 1980-talet, The Bee Gees Stayin' Alive dansade vi mycket till. Någonstans i bakgrunden fanns även minnena från skoldanserna från 1960-talet och Beatles, twist och shake, men då var vi inte vackra och häftiga utan bara osäkra och klumpiga.

”Mamma, hur dansade man på 1970-talet?” undrar sonen som går på musikgymnasiet, och vars far jag hittade på dansgolvet, han var bäst på att dansa, av alla. Det blir helt tomt i huvudet, jag blandar ihop allt; 90-talets personalfester med 1960-talets svartvita filmer med Simon Templar och go-go flickorna med minikjolar och kraftigt målade ansikten med Travolta i vit kostym i saturday-night-fever-pose. Tafatt försöker jag ta några danssteg med sonen, hittar inte rytmen, blandar ihop 60-tals händer med 80-tals fötter, vi kommer ingenstans.

Sonen fick bara godkänt i arbetet med Dans & Rytmik i Musikprogrammet, någon större nytta var det inte för honom att ha en avdankad diskodrottning till mor.

20 kommentarer:

Anonym sa...

Gråter av nostalgi!

Anonym sa...

Underbar beskrivning av 70-talet då det mesta var möjligt......
Själv utbildade jag mig till frisör och min specialitet var just David Bowie-frisyrer.....

Hannele på Hisingen sa...

Marie, snyft för att det är så svårt att komma ihåg ;)

Gerda-Thyra, var var du, när jag behövde dej :)

Aradil sa...

Jag blir nostalgisk trots att jag inte var med. Önskar liksom att jag var det...

Anonym sa...

Gud vad otroligt bra skrivet! Imponerande! Tyvärr gissade du lite fel =) Det är nummer fyra som ska bort.

Anonym sa...

Hej!
Dig kikar jag nog in hos fler ggr. Vi har liknande intressen, lika många barn, lika tätt, ,du ligger bara ca 10 år före.
Spännande!

Anonym sa...

Hej Hannele.
å sådana minnen du väcker i min dammiga hjärna. Minns precis allt det du skrev ja och John Travolta Grease ja alla de där vi hade mycket roligt på den tiden allting var mycket enklare då än nu verkar det som.

Hannele på Hisingen sa...

Aradil, ibland undrar jag, vilken sorts musik jag kommer att lyssna på på hemmet :)

Jeanette, tack, roligt att du gillade det.

Persilja, ska bli spännande att se, hur ni trivs på landet.

Filijonkan, visst har vi roligt fortfarande? ;)

Anonym sa...

Nostaligtripp - underbart! Tänk vilka musiktrender man varit med om. Musiken idag är så "spaced" så att man inte hör vem som sjunkger eller vilket instrument som spelas. Tacka veta David Bowie och ELO - fiolen var ju helt underbar! Var på 40-årsfest för ett par år sedan där alla vinylskivor, singlar som LP dammades av och vi dansade till kl 6 på morgonen... =)

Anonym sa...

Happy memories i ett trevligt inlägg.
Zappa, Bowie, Deep Purple, Uriah Heep, Black Sabbath...det var tider det.
Dansbandssmöret fick andra ägna sig åt men även proggen och punken låg mig varmt om hjärtat, dock något senare.

Hannele på Hisingen sa...

Lotta, verkligen. Det sägs att man fastnar i den musiken man hörde som 16-åring, men jag har nog gått vidare till annat också. Några vinylskivor har kompisen fixat tlll cd. Dans är bra motion :)

Blackout, finsk punk, det gillade jag :)

Anonym sa...

HA! VIlket UNDERBART inlägg! Hela jag sitter och ler. Tack!

Bloggblad sa...

Säger bara: SHAKE IT BABY!!!

Och känner i kroppen hur lääääänge sen jag dansade... saknar...

Anonym sa...

DU ÄR UTMANAD!!! :-)

Anonym sa...

Nostalgi! Visst är det kul att lyssna på gamla låtar!

Var själv ute och dansade häromdagen med gamla låtar och man kände igen varenda en. Inser hur gammal man blivit med:).

Manon (varflr kan jag inte posta som "other"?

http://manon.blogg.se

Anonym sa...

Ja, ja, du gjorde så godt du kunne!!
Jeg dansa mye da jeg var "ung". Men nå liker jeg best å sitte i baren, drikke litt vin og lyssna på musikken!
HÅper du har hatt en trevlig helg!

Hannele på Hisingen sa...

Cleo, kul att du gillade nostalgin.
Jag har antagit utmaningen.

Bloggblad, du måste börja dansa igen, nånstans, bra motion. Du kan låna min man, om du lämnar honom tillbaka :)

Manon, gamla låtar är alltid lätta att dansa till (konstigt att du inte kan skriva vanliga inlägg).

Sylvia, helgen har varit bra. Visst gjorde jag så gott jag kunde, men man är ju förvånad över, hur mycket man glömt.
Jag har svårt att sitta still :)

Anonym sa...

Väntar med spänning på den dagen så man får visa hur det gick till fast jag var ju inte ute och dansade så mycket på 70-talet men bugga kan jag och ibland så tar vi oss en sväng om jag och barnen.

Anonym sa...

Nej, David har inte blåst bort, det är jag som är så FRUKTANSVÄRD trög! han kommer, vad det lider. :-)

Hannele på Hisingen sa...

Ann-Marie, aldrig för sent, min mamma vet :)

Cleo, skönt att jag slipper oroa mej, jag trodde David fryst fast i någon postbil :D