Jag var en liten flicka, kunde inte ett ord svenska, när jag fick denna bok av granntanten. Jag tyckte alltid att bilderna är så fina.
Visst blir man lite nyfiken på vägen till huset.
Nejlika är en klart underskattad blomma.
Visst är det en mysig bild.
28 kommentarer:
Bilderna är vackra .. men tyvärr , nejlikan är sorgens blomma för mej.. tycker den alltid påminner om begravningar ... varm kram! Elle
Elle, alla blommor används ju vid begravningar..
Så vackra bilder! Tänk att du har fortfarande boken kvar från tiden du var en liten flicka! Jag har flyttat så många gånger att har tappat alla såna bort.
Yaelian, visst är det vackert. Jag har flyttat 25 gånger och tappat bort många saker, men några konstiga saker hittar man ibland.
Nostalgi
eller inte..
Gillar dina inlägg och tittar ofta in även om jag inte alltid kommenterar.
Trevlig helg Hannele
hälsar
Birgitta
Birgitta, nostalgi för mej i alla fall, för jag minns när jag satt där på trappan och försökte lära mej ett par ord svenska. Önskar dej en riktigt trevlig helg, här blir det lite ost och vin.
Jätte fina bider är det.
Du har så rätt nejlika är väldigt underskattad även av mig. Fast nu har jag hittat några som jag gillar.
Ha det gott
Annika
Annika, visst finns det många nya roliga nejlikor, egentligen finns det inga tråkiga växter, men man kan framhäva växter tråkigt ;)
Ha en trevlig kväll.
Det är vackra illustrationer i dom gamla böckerna.
Kan inte varit lätt att lära svenska med det ålderdomliga språket i boken.(Kiltarna är fina ) :)
Eivor
Eivor, jag kunde ingen svenska alls :)
Visst är de vackra bilder, kiltar gör mej knäsvag.
Först vill jag säga att jag älskar din header....
Den ger mig ro.
Visst är det gott med onyttigheter ibland. Nej ska inte skvallra, men de läser kanske bloggen hehe...
Kilt är kult.
Tycker det är ett fin plagg egentligen. Det är ju historia om man säger så.
Vilken vacker bok. Vad är det för bok?
Väldigt vackra bilder.
Önskar dig en trevlig helg nu.
Kram Synne.
Nostalgi är faktiskt BARA trevligt. Iallafall tycke jag det, som är svag för just det som en gång var.
Boken är underbart vacker. Vilka teckningar. Vad kul att du har den kvar!
Precis, vad heter boken? Nyfiken.
Very pretty. I have a nostalgi post too.
Kram, Yolanda
Synne, tack, ibland lyckas man fånga en fin stund. Kilt är verkligen ett fint plagg. Klart barnen läser min blogg... Jag har tittat på boken mycket som barn, det är nån sorts bönebok, men jag förstod inte texten, jag kunde ju inte svenska.
Annika, jag ser också nostalgi och tillbakablickar som något positivt. Lite dumt, men jag tog foton, och nu hittar jag inte, var jag la boken, något religiöst..
Yolanda, very old book, I like the pictures.
Jätte fina bilder! När jag ser nejlikor tänker jag på min farmor. Hon hade alltid sånna i ...fruktsoda!
När jag började ettan, så fattade jag nog inte nått av svenska....
Merja, hihi, jag lärde mej svenska först som 18-åring :)
:.fick gå om ettan helt ovetandes..
Undrar än idag om jag kunde ett ord svenska. Hade ju bara hört finska.
Men det har ordnat upp sig till slut. Nu håller jag på att glömma finskan istället. Synd och skam!!
Merja, min svenska make skickade mej till universitetet på finskkurs, för att jag inte skulle glömma finskan..
Fin bok Hannele. Tydligen pedagogisk också. Du har ju lärt dig "lite" svenska....;))!
mvh, Anja
Todella kauniita kuvia! Nostalgia tekee omalta osaltaan elämästä elämisen arvoisen. ♥
Vilken underbar bok! Den kan du ju ha som prydnad på nån hylla, ett uppslag om dagen!
Anja, men religiös blev jag inte ;)
Katja, eikö olekin nätit kuvat.
Monica, jag blev alltid så glad av bliderna.
Jag håller med om nejlikorna. Min mamma tycker det är en fattig blomma eftersom den är billigare än rosor, men jag tycker den är snyggare. Keep on blogging, vi ses i skolan.
Maja, det finns mycket fräcka nejlikor idag,
glöm inte att läsa läxan nu.
Vilken fin gammal bok. Hur gammal var du då?? Är du född i Finland?
Helga, kanske gick jag i första klass, när jag fick boken. Jag är född i Finland, kom hit som 18-åring och fick byta språk.
Det måste ha varit svårt!
Helga, lite tufft, man förlorade några år, lyckades ta studenten, när jag var 25 år.
Skicka en kommentar