Har man berg med lite jord, där inget går att plantera, får man vara glad åt det som växer där av sej självt. Vilda aspar formklipper jag, funderar länge innan jag sågar ner träd, de kan fungera som stöd för kaprifol, klätterrosor.
Ett litet träd växte i backen, sirliga vackra blad och vacker röd stam, taggar var det på busken också. Ingen kunde identifiera det, inte ens hortonomen som var här, men vi lät den växa. Det tog 10 år, när det lilla trädet var helt översållad med vita blommor, mycket vackert! Det tog ytterligare något år, innan vi fick smaka på de små söta röda frukterna; körsbärsplommon; Prunus cerasifera, en art som ofta används som grundstam för ympning. Det andra "slyet" ger oss ca 40 kg fina vinteräpplen, omsorgsfullt beskuret under flera år, bara en lång rak pinne i början.
4 kommentarer:
Har planer om å lage flere kranser, av lung (hvis det går?) og av einer til pynt i adventstiden...Har også lyst å lære å seile, er det gøy?
Karna, du gör så mycket fint, jag får hälsa på din blogg igen. Lung håller väl inte så länge, tappar blommor, men vackert är det.
Här var ju många vackra foto!
Min Lillskrutta odlar tomater på sin altan, å jixes såna mängder hon får!
Rita, tack. Visst är det härligt att kunna äta det man själv har odlat.
Skicka en kommentar