Alltid velat se
Wijs Trädgårdar i Ockelbo, zon 5.
Till min stora lycka råkade vi passera förbi.
Intill Rosträdgården finns Trädgårds Kök.
Linnéinspirerad
kummelfilé i kräftsås smalt i munnen.
Kaffe och våffla med
hjortronsylt i Monets trädgård.
Grönsakslandet liknar
Jardin du Château de Miromesnil i Frankrike.
Studenternas Trädgårdar är inspirerande;
Linnés brudkammare.Världens enda humleberså i Örtagården?
14 kommentarer:
Wij trädgårdar är verkligen något jag också vill besöka! Man blir verkligen inspirerad varje gång man ser bilder därifrån. Så god maten ser ut dessutom. Blir visst alltid lite hungrig efter att ha varit inne och läst din blogg. :)
Säger som Karin... man blir så gott som alltid hungrig här. Av någon anledning.
Det skulle inte alls vara dumt att titta i denna trädgård.
Ser verkligen vackert ut även om jag själv inte kan ett skvatt om trädgårdar. Samtidigt är det väldigt mycket arbete bakom alla de där vackra trädgårdarna!
DMH/Samuel
Maten ser ju supergod ut, var den det också?
Karin A, Wij motsvarade mina förväntningar, fortfarande är jag tagen av allt jag fick se.
Nina, mat och trädgård hör ju ihop :)
Samuel, just det som du kallar "arbete" tycker jag är så avkopplande.
Kristina Eriksson, kummeln bara smalt i munnen, som göteborgare tycker jag det är spännande att få äta insjöfisk.
Fantastiskt fint. Uppskattar framförallt bild 1 och de två sista. Som alltid lyckas du också med god mat. Du är en riktig livsnjutare du, Hannele! Fortsätt så!
Jag måste säga som en del andra, när man hälsar på hos dig så blir man lite hungrig eller sugen... Vilket blomster, så vackert, det ska jag lägga på minnet om man ska ditåt någon gång!!!
Wij trädgård talade de om på radio häromdagen... verkade väldans fint.. härliga bilder.. o go..kummel.=)/åsa
Ingrid E, jag försöker alltid hitta någon lokal mat, det är för det man lämnar hemmet ibland.
Maria, Wij är verkligen värt ett besök.
Åsa, det programmet missade jag.
Väldans vad vackert. Kramis
Min närmaste granne har en humleberså. De planterade den samma år som jag grävde upp min humle och fraktade den till skogs...
Stina, Wij kan väl inte vara så långt ifrån dej?
Ingela, då har jag gett fel information här..
Återanvändning är ju toppen :)
Kramis till dig.
Jag vill inte vara utan bloggisen Hannele heller.
Måste ju få skratta lite då och då. / Stina
Stina, visst är det avkopplande, kram.
Skicka en kommentar